torsdag 11 augusti 2011

Om jag under en halvtimme fick möjligheten att prata inför hela Sveriges befolkning..
..Skulle jag berätta om mig själv och rädslan som styr mig. För jag vet att så många människor känner likadant som jag. Och det behöver sättas ord på, pratas om. Att ta fram rädslan i ljuset gör den mer hanterbar. Och det är så viktigt att veta att man inte är ensam om den känslan! Jag skulle inte prata fritt ur hjärtat, utan vara väl förberedd.  Men det jag förmedlade skulle ju vara min hjärtesak ändå.
Jag skulle analysera rädslan, min och andras. Hur dagens krav skrämmer oss, men att det också ligger primitiva orsaker bakom. Att bli utstött ur flocken är det värsta ett djur/ människa kan råka ut för!  Och att det finns en konflikt i dagens samhälle gentemot hur vi egentligen är skapta för att leva. All den tillgänglighet som finns idag. Det finns ju inget att jaga, inget att fysiskt kämpa för. Förr åt man upp sig inför vintern för att överleva. Föda var svårt att få tag på . Man bunkrade det som gick. Men idag finns allt uppdukat. Tro sjutton att övervikten finns!  För att inte tala om tristessen! Vi har det så bra idag, att vi inte behöver varandra på samma sätt som förr.  Utanförskapet är större nu, mer påtagligt.
Sen skulle jag också prata om hur arv och miljö formar oss. Och att det ofta handlar om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Att träffa människor som ser oss, bekräftar oss.
Jag skulle tala om att det är naturligt att känna rädsla, men inte när den är ständigt närvarande och tar över våra liv. Att det handlar om att leva, inte överleva! Dra paralleller och jämförelser med hur det är att leva i ett fredligt Sverige och krigshärjade land.
Det finns så mycket att säga om rädsla. Det finns så mycket att analysera och diskutera om rädsla. Det finns så många olika sorters rädslor. Och så många anledningar till varför de uppstår. Hade jag vågat skulle jag rest land och rike runt, föreläst om rädsla, skrivit böcker om rädsla. Varför? För att jag vet att min rädsla och många andras skulle mildras då. Inte försvinna, den ska finnas där för att vi ska agera i vissa situationer, men bli mer uthärdlig. Och ge plats för mer harmoni, kreativitet och kärlek.
Fy sjutton vad roligt det skulle vara!
Maria
Ps. Men en halvtimme skulle inte räcka! Säg en livstid! Ds.

2 kommentarer:

  1. Finner inga ord i det du skrev. För det är så rätt..! Skulle vara något att resa runt och föreläsa om det ena och det andra. Men det skulle ju kosta en hel del om man inte blev sponsrad osv. =) Sköt om dig vännen kram

    SvaraRadera
  2. Ja! Vi skulle göra det! Sprida en positiv epidemi av prat om rädsla! Det skulle göra många människor modigare!

    SvaraRadera