Jag är jag. Du är du. Enkel matematik. Men så kommer vi till livet, relationer och upplevelser. Inte lika enkelt. Visst,det kan vara så jäkla skönt att leva! Men också så himla svårt!
onsdag 29 juni 2011
Vem är du att döma
vem är du att le?
Jag sitter här ensam
det kan du väl se?
Vad tror du jag känner
vad tror du jag bär?
En hel massa kilon
men också den jag är!
Jag lever, jag andas
jag har så mycket att ge!
Fördomar blomstrar
ständigt brevé!
Du pekar, du viskar
om den som jag är!
Hur vågar du döma
mitt enda liv här!
Till jorden jag föddes
med armar och ben!
En mor och en far
och en smekning så len!
Det tar du ifrån mig
för att jag är som jag är!
En kärlek till livet
till allt som jag bär!
Det finaste jag äger
det bästa jag har!
Det stjäl du ifrån mig
Nu finns ingenting kvar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar