Jag är jag. Du är du. Enkel matematik. Men så kommer vi till livet, relationer och upplevelser. Inte lika enkelt. Visst,det kan vara så jäkla skönt att leva! Men också så himla svårt!
onsdag 7 september 2011
En stilla undran över da´n som varit
Regnet trummar mot rutan Himlen hänger tung Sitter i köket med levande ljus Ingenting särskilt i tanken Andas lugn och harmoni Ännu en dag som är och snart har varit |
fredag 2 september 2011
Liljegrens Spot: Anders Behring Breivik
Liljegrens Spot: Anders Behring Breivik: Det har nu gått en tid efter attentatet/massakern i Norge. Det som slår mig är hur lite det pratas/skrivs om offren och deras anhöriga...
De gömda finns överallt! De har ingen vardag, ingen trygghet, inget hem! Inget liv! Besök länken nedan! Men först, läs dikten som Christina Hagelthorn skrivit på Rosengrenskans blog!
AVSKEDET TILL LIVET.
De kommer att skjuta mig i ryggen!
Är det så här jag ska dö?
De kommer att säga att jag försökte fly.
Vad har jag gjort,
varför nu och varför jag?
Mina barn, ska jag aldrig
mer få se er? Hur
ska ni få veta vad som hänt mig?
Aldrig mer få se solen gå upp,
aldrig mer gå in genom dörren i mitt hus,
aldrig mer höra barnens röster,
när de leker i trädgården,
aldrig mer kyssa dem godnatt,
aldrig mer känna doften av min man,
när han sover bredvid mig.
Aldrig mer vardag!
Det fanns så mycket kvar!
Det kan inte vara sant,
att de ska döda mig nu.
Mina barn, min man, mitt liv!
Aldrig mer.
De kommer att skjuta mig i ryggen!
Är det så här jag ska dö?
De kommer att säga att jag försökte fly.
Vad har jag gjort,
varför nu och varför jag?
Mina barn, ska jag aldrig
mer få se er? Hur
ska ni få veta vad som hänt mig?
Aldrig mer få se solen gå upp,
aldrig mer gå in genom dörren i mitt hus,
aldrig mer höra barnens röster,
när de leker i trädgården,
aldrig mer kyssa dem godnatt,
aldrig mer känna doften av min man,
när han sover bredvid mig.
Aldrig mer vardag!
Det fanns så mycket kvar!
Det kan inte vara sant,
att de ska döda mig nu.
Mina barn, min man, mitt liv!
Aldrig mer.
torsdag 1 september 2011
Mobbing!
Jag avskyr mobbing! Det är ett vidrigt sätt att plåga människor på, och ödelägga både självkänsla och glädje i livet.
När någon blir utsatt ska vi agera direkt! Inte ha förståndiga samtal med mobbaren, försöka förstå varför, och vara pedagogiska!Vi ska visa att det är fel, bli arga, stå upp för den utsatta!
Det ska tassas på tå så förbannat idag. Möten ska hållas, saker ska diskuteras, tiden går.
Nej! Slå näven i bordet och ryt till, genast, meddetsamma!!!!!
Mobbaren får komma från dåliga förhållanden eller bra förhållanden, skit samma! Den som mobbar har ett val, gör sitt val.
Jag skulle vilja ta alla jävla mobbare i örat! Nej förresten, jag vill ge dem en rak höger!
Maria, som är ruskigt arg!
onsdag 31 augusti 2011
| Köksklockan tickar En ensam fluga surrar i fönstret Grannens traktor brummar förbi ute på vägen Kylskåpet sjunger sin melodi Det luktar plastmatta och gammalt kaffe Stolen knarrar när han ändrar ställning där han sitter Tankarna kommer och går Korna som behöver mjölkas Potatisen som ska skalas Glödlampan i hallen som behöver bytas Köksklockan tickar En ensam fluga surrar i fönstret Han sitter med sina tankar som kommer och går |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)